Varför ska vi be om feedback?

Under konferensen Projektforum i december fanns vi på plats för att inspireras och träffa andra projektledare. Temat var Hållbart ledarskap. Föredragen och paneldiskussionerna tog upp allt i från ledarens roll för att bidra till arbetsglädje och engagemang, till hur digitaliseringen påverkar våra mötesformer. En annan intressant diskussion handlade om vikten av feedback och hur man kan arbeta med det.

En av talarna var Malin Klintborg, samordnare av regeringsuppdraget Digitalt först på Lantmäteriet. Det är ett omfattande projekt med målet att digitalisera hela samhällsbyggnadsprocessen, och som involverar 40-talet myndigheter och landets alla kommuner. Under rubriken Människan först berättade Malin om projektet och dess framgångsfaktorer. Ett arbete som under våren 2018 även hade lett till att hon fick ta emot Donald Davies Stipendium. Läs mer om Malins projekt, stipendiet och hur du nominerar här.

Människorna och mötet viktigast
I ett förändringsarbete är människorna – medarbetarna och laget – det viktiga, oavsett storlek på projekt eller förändring. Även den listigaste planen faller utan fokus på riktad kommunikation och en strävan efter att försöka förstå var och ens behov och beteenden. ”Culture beats strategy every time”, som Malin uttryckte det.

Ett viktigt verktyg när du arbetar med människor är hur du arbetar med att be om feedback. Feedback är inte en ”beställning” på något den andre oreflekterat måste göra och leverera. Så varför ska vi då be om feedback?

– Jo, för att bättre förstå andras behov. Och varför ska jag ge feedback? Jo, för att andra ska förstå mina behov, menar Malin och fortsätter med ett exempel:

– Om någon säger ”du behöver ha bättre koll på siffrorna” till mig, betyder inte det nödvändigtvis att jag måste ha bättre koll på siffrorna. Jag kanske känner att jag har tillräcklig koll på dem. Det som feedbacken snarare säger mig är att personen jag fått den av själv vill ha mer koll och kontroll. Kanske är det något som stressar eller så fungerar personen så. Detta är värdefullt för mig att känna till, så jag kan förstå och bemöta den personen på bästa sätt.

Feedbacken jag får, handlar nödvändigtvis inte om mig. Det hjälper mig att förstå den andres behov.

Sår kan du ge feedback
På samma vis är det viktigt att du också ger feedback på ett sätt som visar hur du fungerar och vad du värderar. När du gör det, finns det ett ganska enkelt mönster att följa. Det är effektivt, men kräver lite eftertanke:

  • Jag upplever att du… (Ingen kan neka dig din upplevelse)
  • Då känner jag… (Ingen kan neka dig din känsla)
  • Därför behöver jag/vill jag… , så att vi kan ha ett fortsatt bra samarbete. (Ju tydligare du kan vara, desto bättre)

Vid behov kan du också tillägga:

  • Om du inte klarar att göra det jag ber dig om, så måste jag tyvärr… (Det här förutsätter att du är beredd att infria löftet, kan omformas till en positiv belöning vid infriande av krav)

Att ge och be om feedback är ett viktigt verktyg – så sätt människan först och var nyfikna på varandra!

 

Hur jobbar du med feedback? Diskutera gärna på vår LinkedIn och Facebook, eller kontakta oss på Donald Davies & Partners.

Ingredienserna för ledarskap i en förändring

En förändringsprojektledare har många roller och uppgifter, den viktigaste är att vara en stark ledare som för ett uppdrag eller ett projekt tryggt i hamn. Något som är lättare sagt än gjort. Ta del av reflektioner från vår partner och förändringsprojektledare Mikael Ölund som berättar om vilka ingredienser som ingår i receptet för den “perfekta” förändringsprojektledaren.

Existerar det ett recept för den “perfekta” ledaren? Genom mina 20 år som projektledare i förändring har jag upptäckt särskilda framgångsfaktorer som ger förutsättning för ett bra ledarskap, där det främsta målet är att skapa förtroende. Jag kan inte påstå att jag gjort någon vetenskaplig studie inom området, men här kommer mina egna slutsatser, för den som är nyfiken.

 

Man lär sig saker längs karriärens gång, både om sig själv och andra, och det gäller att ha självinsikt att även reflektera över sin egen roll och sitt eget ledarskap

Vad hade du i din ledarroll kunnat göra annorlunda för att undvika en viss situation? För att uppnå ett annat resultat?

 

6 ingredienser för ledarskap i förändring

 

Tydlighet & trygghet
– Din uppgift är att tydligt kommunicera vad, hur, varför något ska genomföras. Som förändringsprojektledare är det särskilt viktigt att vara tydlig mot styrgruppen angående förväntningar, både vad gäller dina och styrningsgruppens. Genom att själv vara trygg, tydlig och kommunikativ inger du en trygghet, något som är viktigt för ett framgångsrikt ledarskap.

Ansvar & kontroll
 – Var tydlig och visa att du tar kontroll och tar ansvar över situationen. “ Jag kommer att göra såhär i följande tre steg”. Om det uppstår något problem, ta tag i det direkt och ta initiativet till att hitta en lösning.

Ödmjukhet
– Lyssna in vad andra säger och vad de har för åsikter. Var också öppen när något gått fel och våga säg att ”Där tänkte jag snett, nu föreslår jag att vi gör så här istället”.

Mod
– Välj när du ska vara modig. I början av min karriär försökte jag vara modig hela tiden, även där jag inte behövde lägga mig i. Vid stora beslut är det däremot viktigt få sin röst hörd och vara modig!

Helhet & abstraktion
– En duktig ledare ser hela lösningen via en helikoptervy när det kommer till strategi, taktik, operativt arbete och verksamhet. Vad innebär strategin och förändringen för arbetet vid avdelning ett och två?

Passion och driv
– En framgångsrik ledare har passion och driv! Mitt bästa tips för att hålla liv i passionen är att skapa ett team där du både kan få energi och ge energi. Donald Davies var min mentor när jag var 27 år och han pratade om “The hungry lions” och syftade på unga talanger, från dem fick han energi och driv. Vid mitt senaste uppdrag hos Barncancerfonden plockade jag in unga projektresurser från Donald Davies & Partners dotterbolag DD Spring, och jag kan verkligen hålla med Donald i hans åsikt om “The hungry lions”!

Vilka egenskaper anser du är en del av receptet på den “perfekta” ledaren? Kontakta oss gärna eller fortsätt diskussionen på vår Facebook eller på LinkedIn

Konsult-Mikael-Olund-projektledare-Donald-Davies-Partners_150x150

Hälsningar,

Mikael Ölund
Projektledare och partner, Donald Davids & Partner

Tips till dig som går från 0 till 100 i starten av 2019

 

Det är lätt att gå hårt ut vid starten av ett nytt år, och kalendern tenderar att rätt snabbt bli fullbokad eftersom många projekt ska startas upp samtidigt. Du ser väl till att reservera tid till dig själv? Genom att prioritera dig själv kan du bli mer framgångsrik.

Projektledare är resultatorienterade specialister som jobbar i team för att få saker att hända, och för att få saker att hända jobbar de förstås väldigt hårt, vilket kräver en otrolig dedikation.

Real experienced project people are a rarity, and they are vital to success. – Donald Davies

Som framgångsrik projektledare får du dock se upp så att du inte bokar kalendern full, för då kommer du inte ha någon tid till övers för reflektion, planering, eller för den delen, tid till att överblicka vad som faktiskt pågår för tillfället. Vår grundare Donald Davies beskriver i sin bok Project Secrets att tricket för att undvika detta är att schemalägga tid till sig själv i sin kalender. Det är dags att prioritera sig själv helt enkelt.

Att prioritera sig själv är att prioritera sitt arbete
Prioriteringen av dig själv blir indirekt prioritering av ditt arbete eftersom du ger dig själv tid för värdefull reflektion. Avsätt stående tider i din kalender till detta och glöm inte bort att prioritera dessa inbokade tider och se till att inte boka av dem, för då gör de ingen som helst nytta.

Vårt bästa tips till dig som går från 0 till 100 – prioritera även dig själv och bli mer framgångsrik!

 

I Donalds bok Project Secrets hittar du fler tips för hur ett projekts olika delar kan planeras och genomföras för att bli framgångsrika. Beställ boken här.

Läs mer om Donald här>>

Vill du veta mer om våra projektledare och vad vi kan göra för din verksamhet? Vi kan projekt. Kontakta oss på Donald Davies & Partners.

Detta Insights publicerades i januari 2018, här återpublicerat efter viss uppdatering.

 

Läs även:
Insights: Monotasking är inne, multitasking är ute

Pernillas jultips: Snälla team ger framgångsrika team!

Det är allmänt känt att man blir snäll av pepparkakor. Såhär i juletider blir förhoppningsvis stämningen på jobbet därför både varm och härlig, även om en viss stress kanske infunnit sig så här på upploppet inför julledigheten. Men hur ska man göra för att vara snäll hela året – även när julen är över? Och kan snällhet till och med vara lönsamt?

Sedan 2002 har Google försökt ta reda på varför en del team är mer framgångsrika än andra. Google har spenderat miljontals kronor på att analysera olika aspekter av deras anställdas liv, de har bland annat kikat på vilka egenskaper framgångsrika chefer har och hur ofta de anställda äter tillsammans. Och snällhet är just något som skapar framgång. Vilket tidningen Chef skriver mer om i sin artikel “Googlestudie: Snällhet skapar dreamteam” av Sara Hammarkrantz.

Snälla team är svaret på hur man bygger framgångsrika team

Studien visade att de team där medarbetarna respekterade varandra och lät alla komma till tals var de mest produktiva och framgångsrika teamen, som dessutom skapade högst vinst. Dessa medarbetare var även mest tillfredsställda med sina jobb. Därför är det fortsatt intressant att fortsätta fundera över hur man kan göra för att vara snäll under hela året…
För mig är det en självklarhet att snälla team innebär framgångsrika team. En miljö där man känner sig trygg, respekterad och uppskattad är en miljö där man vågar ta plats och känner sig dedikerad inför sina uppgifter. En sådan miljö ger också ofta en stark “vi” känsla. Som en god ledare vill jag självklart att alla ska känna detta och jag tror starkt på att man kommer längst med rätt attityder och värderingar.

Ett jultips från mig är att vara snäll på jobbet. Det är lönsamt, trivsamt – och helt gratis

Hur kan man göra för att skapa en snällhetskultur på jobbet?

Att vara snäll innebär att vara lyhörd, och att visa uppmuntran om någon gör något bra. En klapp på axeln eller ett vänligt ord kostar så lite, men betyder så mycket.
Det är viktigt att inte ta för hårt på eller vara för hård mot någon som gör fel. Att sen även själv be om ursäkt om något blir fel eller om det sårar någon är också viktigt.
För mig betyder att vara snäll inte bara att hålla med andra, utan mer att vara ärlig och ge konstruktiv kritik, på ett respektfullt sätt för att värna om den andres känslor.

Årets julklapp 2018 är utsedd och det blev det återvunna plagget. Jag vill gå i samma linje och ge ett jultips som speglar värnandet av en bra arbetsmiljö och arbetsglädje.

 

Varma julhälsningar,
Pernilla Lundin
Vd Donald Davies & Partners

.

Projektet, kulturen och omvärlden – tre faktorer som avgör förändringen

Vad avgör egentligen om en förändring kommer att lyckas eller inte? Mycket är upp till projektledaren och projektet som är ämnat att starta förändringen, men inte allt. Med kunskap om vilka övergripande faktorer som påverkar en förändring, kommer värdefulla insikter och en större möjlighet att kunna påverka slutresultatet. 

Som projektledare ligger ditt fokus främst på projektet – planering, genomförande och överlämning. Uppgiften är att etablerar en vinnande projektkultur och ett dynamiskt och slagkraftigt team som kan generera projektresultat. Men det är inte bara projektet som påverkar om den större förändringen lyckas.

De övergripande faktorerna i en förändring kan liknas med fälten i en piltavla där alla ”ringar” påverkar resultatet. Den innersta ringen, i mitten, är projektet. Nästa ring är verksamheten och dess kultur. Och runt omkring alltihop finns den stora omvärlden. Likt det kända uttrycket ”operationen lyckades, men patienten dog”, hjälper ett väl genomfört projekt föga om inte verksamheten är med på tåget, och om omvärldens plötsligt förändras och omöjliggör ett lyckat projekt eller en framgångsrik förändring.

Kultur och tankemönster styr förändringen

Verksamhetskulturen, den andra ringen, är avgörande för en lyckad förändring. Om inte alla som påverkas av förändringen i verksamheten förstår varför den görs och anammar de tankemönster som det nya kräver, kommer förändringen aldrig starta, än mindre få fäste i verksamheten. Som projektledare behöver du se till så att rätt förutsättningar för en förändring i verksamheten finns. Du behöver få grepp om kulturen genom att bland annat göra en intressentanalys, identifiera de informella ledarna och se till så att en effektiv kommunikationsplan finns på plats.

Omvärlden, den tredje ringen längst ut, kan förändra allting helt och hållet. Till exempel kan marknaden eller konjunkturen förändras negativt, eller en konkurrent plötsligt ändra sin strategi. Omvärlden kan inte verksamheten, än mindre projektledaren, göra något åt. Men du som projektledare kan hjälpa styrgruppen att hålla kontinuerlig koll så att möjligheterna att parera och ändra strategi blir större.

Omvärlden kan plötsligt förändra allt

Frågor du kan ställa styrgruppen är: Har någon till uppgift att övervaka omvärlden? Gäller affärscaset som ligger till grund för projektet och förändringen fortfarande? Själv brukar jag föreslå att styrgruppen ser över detta varje kvartal, och att en större audit genomförs var sjätte månad, åtminstone på de mest strategiska projekten.

Som projektledare behöver du fokusera på projektet, lyfta blicken till verksamheten och förstå att omvärlden påverkar. Gör du det går du från att vara en projektledare, till att bli en förändringsprojektledare.

Vill du veta mer om hur vi leder förändringsprojekt? Vi kan projekt. Kontakta oss på Donald Davies & Partners.

Konsult-Mikael-Olund-projektledare-Donald-Davies-Partners_150x150
Hälsningar,
Mikael Ölund

Partner & projektledare
Donald Davies & Partners

Vad har du för tankar kring detta ämne? Kontakta oss gärna eller fortsätt diskussionen på vår Facebook eller på LinkedIn.

Monotasking är inne, multitasking är ute

Under många år har man förespråkat multitasking. Att vara kreativ, ha många bollar i luften och att ta sig fram fort. Vi anses vara mer produktiva, hinna med mer och nå bättre resultat. Men hur effektivt är det egentligen?

Den som söker arbete idag får ofta höra att “du förväntas ha många bollar i luften”, du ska vara kreativ och anpassningsbar. Under många år har det värderats högt, nästan oavsett vad du arbetar med, att vara flexibel och kasta sig mellan olika arbetsuppgifter. Men är detta verkligen det bästa sättet att arbeta? Blir du inte en smula splittrad av att ha ditt fokus på olika uppgifter samtidigt?

Borde inte resultatet av ett arbete kunna bli bättre och mer kvalitativt om du ägnar dig åt en sak i taget? Det påstår i alla fall de som förespråkar monotasking, konsten att ta sig an en uppgift i taget.

Monotasking receptet för effektivitet och mindre stress

Genom att rikta allt fokus på en uppgift i taget når du bättre resultat för varje specifik uppgift. Fullt fokus på en uppgift i taget bidrar också till minskad stress eftersom du slipper ha alla “to do’s” och tankar i huvudet på en och samma gång. Minskad stress innebär ökad trevnad på arbetsplatsen och i hemmet – både för dig, dina kollegor och eventuella familjemedlemmar…

3 tips till nybörjaren
Att anta monotasking kan kännas som att slopa alla principer som du lärt dig för att bli effektiv och få många saker gjorda snabbt, men varför inte prova något nytt som kan ge ett bra resultat?

1. Prioritera
Strukturera de arbetsuppgifter du har på agendan och skriv sedan en lista där du rangordnar dem efter prioriteringsordning.

2. Fokusera
Börja helt enkelt uppifrån och arbeta dig igenom den första uppgiften. Lägg allt fokus och all koncentration på den uppgift du har framför dig just nu. Det kan vara svårt om du har mycket som måste göras, men övning ger färdighet.

3. Leverera
Fortsätt lugnt och metodiskt att avverka din lista punkt för punkt. Om möjligt, sätt telefonen på ljudlöst, stäng ner mailen och andra webbsidor som du inte behöver för uppgiften du ska ta dig an.

 

Anse dig utmanad att prova på monotasking! Start: imorgon

 

Så, hur gick det? Föredrar du multitasking eller monotasking? Dela gärna med
dig av resultatet i en kommentar på vår LinkedIn eller Facebook.


Hälsningar,
Pernilla Lundin (fd Eriksson)
Vd Donald Davies & Partners

Värdefull vapendragare – så viktig är den informella ledaren för resultatet!

I rollen som projektledare är det viktigt att se till att förarbetet är ordentligt gjort innan projektet drar igång. Det kan bland annat innebära att gå in och förtydliga mål och direktiv utifrån uppdragsbeskrivningen. En annan viktig del i den inledande delen är att identifiera och få med sig de informella ledarna i verksamheten – de kan bli värdefulla, ibland ovärderliga, vapendragare under resans gång.

Informella ledare är personer som har stort inflytande på andra individer i en verksamhet. De påverkar och leder sina arbetskamrater utan någon formell chefsposition. De fungerar på så vis som kulturbärare på arbetsplatsen, de har inverkan på den interna opinionen – inte minst vad gäller attityder för och emot förändringar. Därför är de informella ledarna värdefulla för projektet.

Med sin unika ställning i organisationen kan de informella ledarna bli ambassadörer för projektet och hjälpa dig att förankra förändringen hos övriga medarbetare. Men de kan även sätta sig på tvären och göra att du möter kraftigt motstånd, till exempel på arbetsplatser där organisationen är ovan vid förändring. Så det gäller att arbeta strategiskt om du vill ta vara på deras roll som spindeln i det sociala nätet.

Se förbi organisationsschemat du fått och bilda dig en egen uppfattning runt kaffemaskinen och under möten. Vem är det som får saker gjorda? Vem är omtyckt och någon alla litar på?

Hur identifierar jag de informella ledarna?

Det är viktigt att identifiera de informella ledarna tidigt i processen. Håll dig framme och småprata vid kaffeautomaten. Observera beteenden. Vem löser alla problem? Vem är driftig, ambitiös och omtyckt? Se förbi organisationsschemat du fått och bygg upp ett förtroende mellan dig och de synbara nyckelpersonerna.

Hur samarbetar jag med de informella ledarna?

Varje företag har sin unika kultur och som projektledare behöver man se till att både projekt- och kommunikationsplan svarar mot verksamhetens förutsättningar. De informella ledarna är värdefulla i kommunikationen, för att få ut budskap och information internt. Förutom att löpande ge information om processen till den informella ledaren kan du eventuellt tilldela personen en särskild roll inom projektet och/eller inom ramen för förändringsarbetet.

Den informella ledaren kan liknas med ett trafikljus i korsningen mellan nuvarande situation och den förändring projektet innebär. Efter ett yrkesliv med gott om egen ledarerfarenhet, både från den informella och den formella sidan, så är jag i högsta grad medveten om värdet av informella ledare som vapendragare vid förändring!

 

Vill du veta mer om att arbeta med informella ledare? Vi kan projekt. Kontakta oss på Donald Davies & Partners.

Hälsningar,
Niclas Palm

Partner & projektledare
Donald Davies & Partners

Vad har du för tankar kring detta ämne? Kontakta oss gärna eller fortsätt diskussionen på vår Facebook eller på LinkedIn.

Döda vinkeln – projektledarens utmaning 2018

 

Det finns en hel del utmaningar som projektledaren ställs inför 2018. Ta del av reflektioner från vår partner och projektledare Lars-Erik Sjöstrand som berättar om tre utmaningar som dagens projektledare ställs inför, och hur man kan tackla dessa.

  1. Frustration kring agila arbetssätt och traditionell projektstyrning

Jag upplever många gånger att det finns en stor frustration kring agila arbetssätt och hör att det inte fungerar i praktiken. Det kan till exempel vara fråga om en resurs- och kapacitetsplanering som havererat. Initiativen till det agila arbetssättet har då ofta startat lokalt hos någon enskild chef eller medarbetare utan att helheten beaktats, vilket resulterar i att delar av organisationen arbetar agilt och andra mer traditionellt. Den typen av problem är inga som löser sig på medarbetarnivå utan där behöver ledningen sätta ramarna och ta stafettpinnen.

De som lyckas i sina införanden av agilt är de som har ledningens stöd, förståelse och engagemang.

 

Att införa agilt handlar inte så mycket om att definiera nya roller och metoder som ska användas utan mer om att förändra mindset och kulturen i organisationen. Det är så klart inte lätt men ett strukturerat förändringsarbete och ledningens engagemang är en förutsättning och en bra start på resan.

 

  1. När förändringen blir projektets döda vinkel

I de komplexa projekt vi hamnar i gäller det att hålla huvudet kallt och inte glömma bort att allt handlar om förändring. Många gånger dras tempot upp tidigt i projektet och det är så lätt att dras med i fokuset på leveranserna och glömma bort eller skjuta fram förändringsarbetet. Alldeles för sent startar ”utrullningen” och medarbetarna sätter sig på tvären med fördröjd effekthemtagning som följd.

Styrgrupp och projektledning behöver tidigt definiera och komma fram till hur det oerhört viktiga förändringsarbetet skall bedrivas gemensamt. Just att arbeta gemensamt är nyckeln, och att ha en plan som alla tror på. Det behöver nödvändigtvis inte innebära jättemycket arbete men det gäller att ha koll på förändringens status, hur den tas emot av alla påverkade individer i organisationen.

I slutändan är det trots allt människor vi jobbar med och de behöver förstå varför förändringen kommer, samt ha rätt förutsättningar för att genomföra och vara en del av de förändringar som projektet kräver.

Just att arbeta gemensamt är nyckeln, och att ha en plan som alla tror på.

 

  1. Stress, sömnproblem, sjukskrivning

De senaste tio åren har tyvärr stressrelaterade sjukskrivningar fördubblats. I projekt med riktning mot förändring så gäller det att vara uppmärksam, både för sin egen del och för andras skull. Ta symptom som sömnstörningar, trötthet och tryck över bröstet på största allvar. Problemen behöver förebyggas, har man väl gått in i en sjukskrivning kan det bli långvarigt och svårt att komma tillbaka. Jag har själv varit på väg utför och då blev familj och vänner räddningen, våga ta upp problemen och vänta inte med att söka hjälp!

Våga ta upp problemen och vänta inte med att söka hjälp

Vill du veta mer om hur vi jobbar med att lösa projektets utmaningar? Vi kan projekt. Kontakta oss på Donald Davies & Partners.

Projektledning

Hälsningar,
Lars-Erik Sjöstrand

Partner & projektledare
Donald Davies & Partners

Vad har du för tankar kring detta ämne? Kontakta oss gärna eller fortsätt diskussionen på vår Facebook eller på LinkedIn.

3 lärdomar från ICAs omfattande automatiseringsprojekt

I Västerås finns en av ICAs distributionsenheter som bland annat innefattar ett stort så kallat höglager med 22 000 pallplatser. När höglagrets omfattande automationsanläggning skulle moderniseras fick Jan Olsson från Donald Davies & Partners rollen att projektleda skiftet. Ett driftkritiskt förändringsprojekt som inte fick påverka landets 1 300 ICA-butiker.

Den befintliga automationsanläggningen, bestående av sex kranar och ett flera hundra meter långt pallbanesystem, togs i bruk under 90-talet. Livslängden var nu nådd och ett nytt system skulle dessutom bli närmare 100% snabbare!

Utmaningen var att genomföra skiftet – det vill säga riva, bygga och driftsätta en ny anläggning med tillhörande system – med minimal påverkan på leveranserna till landets ICA-butiker. Det avgörande skiftet av systemet planerades och genomfördes sedan under fem veckor sommaren 2017. Slutresultatet blev ett väl genomfört projekt med minimal eller ingen påverkan för ICAs butiker och slutkunder. Läs caset i sin helhet här>>

Vilka lärdomar och framgångsfaktorer fanns att hämta från detta omfattande projekt?

– Att som projektledare verkligen finnas där, vara nyfiken och kavla upp ärmarna, är oerhört viktigt för både projektet och verksamheten. Att hela teamet vet vad som sker och känner för leveransen är a och o!, menar Jan Olsson.

 

Tre viktiga lärdomar från detta uppdrag:

  • Man kan aldrig lägga för mycket tid på att kommunicera som ledare.
  • Vikten av att snabbt sätta sig in i verksamheten, förstå huvuddragen i uppdraget, skapa en tydlig målbild och snabbt komma igång för att säkra styrfart i rätt riktning.
  • Arbeta med teamet och skapa samsyn och handlingsfrihet – kalibrera värderingar och värdegrund, ”vad är viktigt för oss”, samt röja hinder och skapa förutsättningar för teamet att kunna agera självständigt.

Läs caset i sin helhet här>>

Hälsningar,
Jan Olsson, projektledare och partner
Donald Davies & Partners

Slopa paragrafrytteriet och inta ett modernt ledarskap

Det agila arbetssättet, där kundnyttan är i fokus och teamen själva ansvarar för leveransen, kan på pappret tyckas oförenligt med traditionell projektledning. Men det är inte riktigt hela bilden.

Vi på Donald Davies & Partners har lika mycket erfarenhet från traditionella linjeverksamheter och projekt som från att jobba nära mindre team med friare tyglar – kort sagt det bästa av två världar. Vi tror inte på paragrafrytteri eller tidsfascism utan på att vara kommunikativa, modiga, motiverade och öppna för nya lösningar. Vi har bred erfarenhet från olika sorters agila projekt och bra grundvärderingar som stöder ett modernt ledarskap.

Vi tror inte på paragrafrytteri utan på att vara kommunikativa, modiga och öppna för nya lösningar.

När kombinationen blir lyckad, anser vi att resultatet också blir dubbelt så bra! Här listar vi några viktiga saker att tänka på i agila, eller snudd på agila, projekt:

1. Skapa förståelse

Ledningen måste inse att framgång inte bara handlar om att följa en tidplan utan att också löpande leverera rätt värde till kunderna och organisationen. Se till att skapa spelrum och tillit för de resurser verksamheten har behov av. Ett sätt är att initiera möten mellan ledning och verksamheten eller marknaden – förståelse skapas åt båda hållen.

2. Lämna vägen öppen

Sätt effektmålen och se till att alla vet vad de förväntas åstadkomma. Men lämna vägen dit öppen. Hur målen ska nås behöver inte skrivas i sten.

3. Sluta vänta

För att agila projekt ska bli så effektiva som möjligt behöver alla hjälpa varandra istället för att ”vänta in de andra teamen”. Genom att tillsammans lösa uppgifterna luckras gränserna automatiskt upp. Jobba aktivt för en öppnare företagskultur.

Vill du veta mer om hur vi arbetar i agila team? Vi kan projekt. Kontakta oss på Donald Davies & Partners.

Hälsningar,

Pernilla Lundin (fd Eriksson)
VD Donald Davies & Partners

 

Detta Insights publicerades i september 2016, här återpublicerat efter viss uppdatering.

Läs även:
Insights: Vad har projektledare och humlor gemensamt?
Insights: Så leder du agila team – 3 tips till dig som chef