Prioritera dig själv och bli framgångsrik

Nytt år, nya möjligheter, utmaningar och kanske även nya nyårslöften? Det är lätt att rivstarta året och kalendern tenderar att rätt snart bli fullbokad eftersom många projekt ska startas upp samtidigt. Du ser väl till att reservera tid till dig själv?

Projektledare är resultatorienterade specialister som jobbar i team för att få saker att hända, och för att få saker att hända jobbar de förstås väldigt hårt, vilket kräver en otrolig dedikation.

Real experienced project people are a rarity, and they are vital to success. – Donald Davies

Som framgångsrik projektledare får du se upp så att du inte bokar kalendern full, för då kommer du inte ha någon tid till övers för reflektion, planering, eller för den delen, tid till att överblicka vad som faktiskt pågår för tillfället. Vår grundare Donald Davies* beskriver i sin bok Project Secrets att tricket för att undvika detta är att schemalägga tid till sig själv i sin kalender. Det är dags att prioritera sig själv helt enkelt.

Att prioritera sig själv är att prioritera sitt arbete

Prioriteringen av dig själv blir indirekt prioritering av ditt arbete eftersom du ger dig själv tid för värdefull reflektion. Avsätt stående tider i din kalender till detta och glöm inte bort att prioritera dessa inbokade tider och se till att inte boka av dem, för då gör de ingen som helst nytta.

Letar du efter ännu ett nyårslöfte så har vi ett åt dig – prioritera dig själv!

I Donalds bok Project Secrets hittar du fler tips för hur ett projekts olika delar kan planeras och genomföras för att bli framgångsrika. Beställ boken här.

*Donald Davies gick bort den 13 juli 2017. Donald var en pionjär inom projektledning och även en av grundarna bakom Donald Davies & Partners.

Läs mer om Donald här>>

Tomten – en projektledare i världsklass

Tror du på Tomten, eller har ett allt starkare tvivel slagit rot med åren? Kanske är tvivlet ett resultat av samhällets ifrågasättande av Tomtens existens, eller snarare hans gärning. Vi inte bara tror, vi vet att Tomten är en projektledare i världsklass.

Utifrån ren matematisk logik har tomtens verkningsgrad ifrågasatts i grunden. Den bevisföring som anförts bygger i korthet på det omöjliga i att hinna med alla åtaganden, givet antalet leveransställen, involverade avstånd, till buds stående tid samt synnerligen ineffektivt transportmedel (renar och släde). För mer information om det förda resonemanget hänvisas till följande länkar:

Tomten har 34 mikrosekunder (aftonbladet.se)

Existerar jultomten? (skrattnet.se)

Förmodligen stämde detta också en gång i tiden. Det finns flera av oss – i den erfarna generationen – som kan vittna om grusade förhoppningar. Inte fick vi det vi allra mest önskade oss, ibland fick vi inte något över huvud taget. Vi fick nöja oss med dopp i grytan och skavda grisfötter i bästa fall. Tomtefunktionen haltade betänkligt.

Enligt initierade källor inom Donald Davies & Partners, genomförde tomteorganisationen för ett antal år sedan en serie av Workstorms®, inrättade multiprojektkontor för samtliga avdelningar och implementerade optimala förvaltnings- och förändringsprocesser. Resultatet är välkänt. Numera får de flesta barn i Sverige i stort sett exakt vad de önskar sig (och många ofta även lite till). Tomten finns. Tomten fungerar.

Nu när vi konstaterat det, ser vi fram emot nästa steg i förändringsarbetet – att tomteverkstan säkrar en hundraprocentig leverans, så att alla barn får en riktigt god jul!

God jul & Gott nytt år önskar Donald Davies & Partners genom

konsult-per-arne-brattemo-projektledare-donald-davies-partners

Per-Arne Brattemo
Projektledare och partner, Donald Davies & Partners

 

Tips!
Du vet väl att vi på Donald Davies & Partners erbjuder särskilt utvecklade tjänster för styrning av hela projektportföljer? Genom dessa får du styrning, kontroll och optimal utdelning av organisationens samtliga projekt. Oavsett komplexitet…

.

Nyttoeffekter – för vem gör vi vad och varför?

Ett projekt syftar till att skapa förändring. Men varför just detta projekt? Finns det en förståelse i organisationen? Är det i linje med den övergripande strategin? Detta är stora och viktiga frågor inför ett projekt.  För vem gör vi egentligen vad, och varför?

Identifiera nyttoeffekterna

Tidigt i projektet är det viktigt att få svar på frågan varför – det är den viktigaste frågan. Svaret på varför en förändring ska genomföras kommer man fram till genom att identifiera förändringens nyttoeffekter, det vill säga verksamhetsnyttor som kan ske till följd av en förändring. Nyttoeffekterna är viktiga att förankra hos olika intressenter för att skapa förståelse och engagemang hos de som berörs av förändringen.

Värdering & uppföljning av nyttoeffekter

När man arbetar i projekt handlar det om att analysera, värdera, presentera och ta hem effekter. Vi använder oss ofta av Workstorms för att analysera och värdera nyttoeffekter. Vid en Workstorm samlar vi organisationens nyckelpersoner, det vill säga personer som har bra insyn och en helhetsöverblick av organisationen som då tillsammans med projektledaren får identifiera och värdera de olika nyttoeffekterna. Det krävs ca 3-4 Workstorms för att analysera de allra viktigaste nyttoeffekterna.

Efter att nyttoeffekterna är identifierade och värderade är det viktigt med kontinuerlig prioritering, uppföljning och utvärdering för att se till att vi får de nyttor som vi tänkt oss. Denna information är viktig för bästa möjliga utfall av projektet. Det är också viktigt för organisationens lärande då man kan utvärdera och se vad som kan göras annorlunda i framtiden för att effektivisera och förbättra projektarbetet.

Tidigt i projektet är det viktigt att få svar på frågan varför – det är den viktigaste frågan.

I arbetet med att realisera nyttoeffekterna är det ovärderligt med tidiga exempel som kan ge förståelse av vilka insatser som skall prioriteras. Här är agila modeller värdefulla förstås men det kan också vara referensstudier eller pilotprojekt etc.

Det är också viktigt att fundera på i vilken ordning som projektet fokuserar på olika nyttoeffekter, till exempel att ha kundnöjdhet/användbarhet i fokus inledningsvis för att få ett bra mottagande av leveransen. Därefter kan man komplettera med nyttoeffekter som fokuserar mer på effektivitet och kostnadsbesparing. För att hålla igång dialogen om nyttoeffekterna under hela projekttiden är det viktigt att ha mottagare/verksamhet involverade. För vem gör vi egentligen vad och varför? Frågan om varför är något som förenar.

Robert Sandbergs checklista till dig som Förändringsprojektledare:

  • Kom ihåg VARFÖR-frågan, den är lätt att glömma när man fått ett scope, se till att ompröva och fundera på om något glömts av.
  • Beskriv & värdera nyttoeffekter, visa upp struktur och ha med dessa genom hela projektet.
  • Jobba agilt för att maximera nyttoeffekter.
  • Kommunikation är a och o.
  • Det behövs både projekt-och förändringsledning.


Hälsningar,
Robert Sandberg
Förändringsprojektledare och partner, Donald Davies & Partners

 

Vill du veta mer om våra förändringsprojektledare och vad vi kan göra för din verksamhet? Vi kan projekt. Kontakta oss på Donald Davies & Partners.

Vad har du för tankar kring detta ämne? Kontakta oss gärna eller fortsätt diskussionen på vår Facebook eller på LinkedIn.

Läs även:
Workstorm som metod
Insights: Hos vem innebär projektet en förändring? Tre steg för en bra intressentanalys.
Insights: Ge ditt projekt en bra start – ta tjuren vid hornen!
Insights: Fyra hörnstenar för effekthemtagning

Projektledaren – projektets katalysator

Det är projektledarens uppgift att hitta ett nytt läge i organisationen och vara en katalysator i projektet och förändringen, det vill säga både leda den, och navigera i den längs projektets gång. Detta är allt annat än lätt, särskilt om projektet är på en internationell eller global nivå.

Som projektledare är det viktigt att kunna förutse ett projekts direkta och indirekta påverkan på en organisation. Kommer projektet att innebära en förändring? Vilka berörs av denna förändring? För att ett projekt ska bli lyckat krävs det att få alla att acceptera förändringen, först då kan ett projekt ge positiva effekter.

Effekthemtagning handlar både om ekonomisk vinning, ökad effektivitet och en förståelse för förändringens syfte. Ju fler som är införstådda med förändringen desto lättare blir genomförandet.

Att vara förändringens katalysator i ett internationellt eller globalt projekt är verkligen en utmaning. Där stöter du på olika kulturer, förhållningssätt och värderingar, och därmed även olika sätt att ta sig an – och hantera –  en förändring.

Här följer några tips till dig som arbetar i internationella eller globala projekt:

1. Välj ett team på lång sikt
Ett globalt projekt för en stor verksamhet kräver ett team som både är kompetent i grunden och som kan anpassa sig och utvecklas under tid. Ju mer sammansvetsat teamet blir, desto större blir förutsättningen för ett lyckat resultat vid slutet av regnbågen.

2. Sätt kommunikationen främst
När många likadana projekt genomförs parallellt och resurserna ibland sitter tusentals mil ifrån varandra, måste kommunikationen stämma i alla led. Detta har högsta prioritet.

3. Var förberedd på kulturkrockar
Arbetssätt, rutiner, resurser och ledarskap ser olika ut på olika platser i världen. Tydligt ledarskap i kombination med ett öppet sinne förebygger kulturkrockar – och projektkulturkrockar.

Kommunikationen måste stämma i alla led

Våra projektledare har lång erfarenhet av effekthemtagning och styrning av projekt ur ett nyttoperspektiv, med metoder som stödjer övergripande verksamhetsförändringar.


Hälsningar,

Ingela Grim
Säljare, Donald Davies & Partners

Vad har du för tankar kring detta ämne? Kontakta oss gärna eller fortsätt diskussionen på vår Facebook eller på LinkedIn.

Läs även
Hur vi arbetat med ett globalt projekt: Ett lyckat mastodontprojekt hos gruvjätten

.

Hos vem innebär projektet en förändring? Tre steg för en bra intressentanalys.

Du kan genomföra ett projekt “by the book”, men ändå misslyckas fatalt om de personer som påverkas av leveransen inte är redo och mottagliga. Hur väl du förankrar och involverar intressenterna i förändringsprocesserna får den allra största betydelse vid införandet av projektet. Så här jobbar du med den så viktiga intressentanalysen och de som ska göra verklighet av den planerade förändringen.

Hur undviker du då att misslyckas med implementeringen? För att kunna förankra projektet och involvera intressenterna måste du definiera alla som blir berörda av projektet, och du måste dessutom analysera vilka konsekvenserna blir för dem när projektet väl är klart. Något som generellt sett är viktigt under införandet är en tydlig kommunikation, informationsplanering och transparens.

Det tar tid att få med alla ombord, och därför är det viktigt att förankra projektet tidigt så att intressenterna har tid att ta till sig projektet. Hur ska du då gå till väga mer konkret?

 

Så genomför du en bra intressentanalys

 

  1. Definiera dina intressenter

Se över vilka som är dina kärn-, primär- och sekundärintressenter. Kärnintressenter är ofta till exempel beställare eller styrgrupp, primärintressenter innefattar istället leverantörer och användare, och sekundärintressenter kan vara myndigheter, intresseorganisationer eller liknande. Se över hur dessa intressentgrupper påverkas av projektet. Lita inte blint på uppdragsgivarens lista utan hör dig för och ta reda på vilka andra grupper som faktiskt kommer att bli påverkade.

  1. Vilken typ av information funkar till vem – fyrfältaren

Placera ut alla intressentgrupper i en fyrfältsmodell där en axel står för hur mycket eller lite en intressentgrupp påverkas av projektet. Den andra axeln ska representera vilken typ av kommunikation och information som är lämplig till denna intressentgrupp, och om det är bättre med informell eller formell information.

  1. Hur påverkas, och hur påverkar, intressenterna?

Fundera över hur de olika intressentgrupperna påverkas av projektet och hur de påverkar andra i projektet. Kanske har förändringen stor påverkan på företagets mellanchefer, och kanske har de i sin tur ansvar att kommunicera budskapet vidare till sina anställda? Då blir detta en målgrupp som har stor påverkan på hur andra upplever projektet. En intressentgrupp som ofta påverkar andra i ett projekt är kulturbärare, vilket är personer med en informell position i verksamheten. Kulturbärare är en viktig målgrupp i ett förändringsarbete då de är ambassadörer eller förmedlare av ett viktigt budskap, vilket gör att de i hög grad påverkar andra i projektet.

Lita inte blint på uppdragsgivarens lista utan hör dig för och ta reda på vilka andra grupper som faktiskt kommer att bli påverkade.

När du har definierat alla intressentgrupper kan du lägga upp strategier för vad, och hur du ska kommunicera med dessa under projektets gång.

Vill du veta mer om våra förändringsprojektledare och vad vi kan göra för din verksamhet? Vi kan projekt. Kontakta oss på Donald Davies & Partners.

Hälsningar,
Patrick Hillberg
Förändringsprojektledare och partner, Donald Davies & Partners

 

Vad har du för tankar kring detta ämne? Kontakta oss gärna eller fortsätt diskussionen på vår Facebook eller på LinkedIn.

Läs även:
Insights: Ge ditt projekt en bra start – ta tjuren vid hornen!

Ge ditt projekt en bra start – ta tjuren vid hornen!

För att ett projekt ska bli lyckat är det viktigt att kunna se projektet utifrån andras perspektiv för att få en överblick av projektets alla beröringspunkter. Varje projekt innebär en förändring och därför är det viktigt att få med alla på förändringsresan för att implementeringen ska bli lyckad.

Vi på Donald Davies & Partners har lång erfarenhet av projektledning och förändringsprojektledning. Det är inte bara planeringen av ett projekt som är viktig, eller att du som projektledare inser att varje projekt innebär en förändring. Uppstarten är minst lika viktig för att sätta projektet i rullning mot rätt kurs.

Här följer våra bästa tips för hur du ger ditt projekt en riktigt bra start med fokus på de som påverkas av projektet och den förändring som projektet innebär.

  1. Ställ rätt frågor och få koll på vilka som påverkas

Det är sällan som en beställningsbeskrivning är komplett och ger dig all information som du behöver inför starten av ett projekt. Därför är det viktigt att ställa rätt typ av frågor och inte enbart acceptera det scope som du får. Ställ frågor som relaterar till effektmål och nyttogörande. Vilka intressenter finns för detta projekt? Hur uppfattar intressenterna ett lyckat projekt? Genom att identifiera alla intressenter och få svar på dessa frågor i ett tidigt skede kan du lättare koordinera projektet och göra det framgångsrikt.

  1. Resursallokera för förankring

Något som är av högsta vikt är en bra resursallokering, även till mer mjuka delar av projektet som att förankra förändringsresan hos alla. Detta kräver tid och fokus. Är projektet ett renodlat IT-projekt eller förändringsprojekt? Kommer det ske en business change? Svaret på dessa frågor påverkar din resursallokering som projektledare.

I vissa fall tar förändringen längre tid än införandet, se till att räkna med det från början.

  1. Ta tjuren vid hornen

Som med allt här i livet är det lätt att skjuta upp jobbiga saker, men av erfarenhet är det faktiskt bättre att göra tvärtom. I starten av ett projekt som ska leda till en förändring, är de frågor och intressenter som är viktiga för förändringen (inte bara projektet) som du ska ägna fokus, besök och tid åt först. Checka av allt som kan bli till hinder och ge projektet en stadig kurs framåt redan från start!

 

Vill du veta mer om våra förändringsprojektledare och vad vi kan göra för din verksamhet? Vi kan projekt. Kontakta oss på Donald Davies & Partners.

Hälsningar,
Patrick Hillberg
Förändringsprojektledare och partner, Donald Davies & Partners

 

Vad har du för tankar kring detta ämne? Kontakta oss gärna eller fortsätt diskussionen på vår Facebook eller på LinkedIn.

Fyra hörnstenar för effekthemtagning

Som projektledare är det viktigaste att ha förståelse för projektets och den medföljande förändringens syfte. Det finns en hel del saker du måste vara medveten om för att kunna uppnå effektmålen och skapa maximal nytta för en verksamhet. Effekthemtagning är potentiell ekonomisk vinning och ökad effektivitet genom förändring, men det handlar också om en attityd och inställning som bör integreras i en verksamhets samtliga led.

I dag efterfrågas ofta ett tydligare och närmare samspel mellan projektledare och styrgrupp för att uppnå god effekthemtagning, men lika ofta saknas nycklarna för att komma dit.

Här kan du ta del av våra fyra hörnstenar för att skapa en förbättrad effekthemtagning:

  1. Portföljstyrning ur ett nyttoperspektiv

Vilka projekt kan skapa mest värde för verksamheten ur ett nyttoperspektiv? Styr projektportföljen utifrån värdeskapande. Gör olika alternativ jämförbara och säkerställ en balanserad portfölj som stödjer de finansiella och strategiska målen.

  1. Effektstyrning i projekten

Hur skapar man bättre effektstyrning i projekten? Projekten ska fortsätta fokusera på leveranser, men kan under planering, genomförande, avvikelsehantering och beslutsfattande oftast bli avsevärt bättre på att agera utifrån nyttor. Att tydligare styra mot förväntade effekter.

  1. Stark förändringsledning

Vad innebär förändringen? Att implementera nya sätt att tänka och redan från början få alla inblandade parter att förstå varför nya värden införs i verksamheten, är avgörande för effekthemtagningen. Därför är en stark förändringsledning a och o.

  1. Effektmätning under ansvar

Vem mäter konsekvenserna av effekthemtagningen i den dagliga verksamheten? Att plantera ansvaret för att analysera förändringen och för mätningen av resultatet, är en viktig ledarskapsfråga.

 

Vi på Donald Davies & Partners har lång erfarenhet av effekthemtagning och styrning av projekt ur ett nyttoperspektiv, med metoder som stödjer övergripande verksamhetsförändringar. Kontakta oss gärna så berättar vi mer!

 

Vad har du för tankar kring detta ämne? Kontakta oss gärna eller fortsätt diskussionen på vår Facebook eller på LinkedIn.

Om projektet jävlas – jävlas tillbaka och vinn

Anything that can go wrong, will go wrong, är den pessimistiska lag som Murphy är mest känd för. Hans andra lag, If you can´t beat them, join them, är något mindre känd. Donald Davies* ansåg att det går att vinna över Murphys lag genom att förutse utmaningar och hinder längs vägen för att på så vis slå Murphys lag i spillror och göra så att allt som kan gå fel, faktiskt helt enkelt inte går fel. Istället realiseras Murphys andra lag. ”If you can´t beat them, joint hem”, och Murphy får se sig besegrad av en väl utförd projektledning och får ställa sig på samma sida som Donald Davies, istället för emot honom.

Här följer några av Donald Davies viktigaste lärdomar hur du som projektledare övervinner Murphys lag när du driver riskfyllda projekt:

1. Utgå ifrån att Murphy har rätt
Genom att förvänta sig det värsta händer är det lättare att förutse och gardera sig mot de problem som uppstår.

2. Arbeta med proffs
Rätt kompetens på rätt plats, från golvet till ledningsrummet, minimerar riskerna för grus i maskineriet.

3. Få upp andan
Ett entusiasmerande öppningsevenemang och en från början effektiv arbetsmiljö gör att alla bättre kommer igång med projektet. Workstorms längs vägen hjälper också för att hålla fokus ända till mållinjen.

4. Invänta grönt ljus
Noggrann kvalitetssäkring och slutförande av varje delmoment innan man går vidare till nästa är a och o i alla slags projekt.

5. Skapa transparens
Genom att tidigt belysa varje problem som uppstår samt redogöra för progressen – exempelvis på återkommande avstämningsmöten – och delegera ansvarsområden till de rätta medarbetarna, så lämnas inget åt slumpen.

Murphys pessimistiska och berömda lag kan få en positiv effekt på projektledning. Donald Davies många komplexa projekt, som sällan varit en dans på rosor, är bevis på att tänkbar tragedi ofta kan omvandlas till faktisk triumf. Att övervinna Murphys lag får också den envise och pessimistiske Murphy att bli lite mer optimistisk när han inser att en bra projektledare är oövervinnerlig. ”If you can´t beat them, join them!”

Allting kommer inte att gå fel, och ingenting är omöjligt om du är en bra projektledare!

I Donalds bok Project Secrets hittar du fler tips för hur ett projekts olika delar kan planeras och genomföras för att bli framgångsrika. Beställ boken här.

 

*Donald Davies gick bort den 13 juli 2017. Donald var en pionjär inom projektledning och även en av grundarna bakom Donald Davies & Partners.

Läs mer om Donald här>>

Så leder du agila team – 3 tips till dig som chef

Att arbeta agilt är något som blivit allt mer populärt och som ofta krävs, inte minst idag i vår snabbfotade och digitala värld. Att arbeta agilt innebär att man är flexibel i sina metoder där beslut tas allteftersom projektet fortskrider beroende på de problem eller utmaningar som uppstår längs vägen.

När är det då läge att arbeta agilt och när ska man inte göra det? Om ett projekt är lätt att organisera på förhand och samma typ av projekt utförts många gånger tidigare och uppnått samma resultat varje gång, kan ett agilt tillvägagångssätt vara överflödigt. Om ett projekt däremot är väldigt komplext och har en stor grad av osäkerhet, vilket stämmer väl in på många projekt, är ett agilt arbetssätt det bästa alternativet.

Vem kör egentligen? Agila arbetssätt kräver ett tydligt ledarskap

Det är viktigt att du involverar alla som är delaktiga i projektet i hur man arbetar agilt och vad det betyder för dem i praktiken. Agila arbetssätt kräver ett tydligt ledarskap, men det är genom att arbeta agilt som du kan få bästa möjliga resultat i de projekt där osäkerheten är stor.

Här följer några värdefulla tips:

1. Bestäm vem som kör
”Men vem kör egentligen?” frågar Musse Pigg. ”Det är ju jag!” svarar Janne Långben glatt och fortsätter äta sin frukost. Agila arbetssätt öppnar för många möjligheter, men klarlägg från början vem som är leveransansvarig för de olika delarna. Ge linjechefer för de olika teamen ansvaret för leveranserna. Många gånger har chefer på lägre nivå ansvaret, men inte mandatet.

2. Ses oftare
Agila arbetssätt kräver tillit, men också tätare uppföljning under projektets gång. Följ upp veckovis hela vägen fram till leverans.

3. Bjud på er själva
Att visa upp bristerna i leveransen på intranätet underlättar för att snabbt kunna åtgärda problemen. Transparens är viktigt när ni jobbar agilt.

Förändring kan ibland kännas obekvämt, men obekvämt är inte lika med fel. Tvärtom bör agila arbetssätt ses som ett nödvändigt gott i dagens organisationsklimat. Ofta leder det till både ökat engagemang och större flexibilitet inom organisationen på lång sikt

 

Är du intresserad av att veta mer om hur vi arbetar i agila projekt? Kontakta oss på Donald Davies & Partners.


Hälsningar,
Anders Wrebo
Projektledare och partner, Donald Davies & Partners

Vad har du för tankar kring detta ämne? Kontakta oss gärna eller fortsätt diskussionen på vår Facebook eller på LinkedIn.

Läs även:
Insights: Agila metoder breddar vägen
Insights: Projektledaren som coach i en agil verksamhet

Kan du inte planera? Planera ändå!

Nu i semestertider och direkt efter, startas många nya projekt upp. Att planera ett projekt innan all fakta ligger på bordet är omöjligt, hävdar vissa. Donald Davies, en av företagets grundare, ansåg å andra sidan att det är fullt möjligt. I sin bok ”Project Secrets” skrev Donald Davies om att planering främst kräver förmågan att föreställa sig den närmaste framtiden.

Donald Davies menar att planering kräver förmågan att föreställa sig den närmaste framtiden innan du har all fakta. Han anser att det är fullt möjligt och inte särskilt svårt att designa ett sannolikt scenario i tillräckligt detaljrik nivå för att göra en relevant planering, så att du kan köra igång!

Det är som att säga att du inte kan planera ett projekt förrän det är klart, vilket är löjligt.

Dessa tre punkter dig en bra planering av ett projekt:

1. Tidslinje
Sätt upp projektets troliga aktiviteter enligt en tidslinje där startdatum och slutdatum för varje aktivitet dokumenteras. Fastställ därefter vem som är ansvarig för vilken aktivitet och vilka resurser som finns.

2. Resursbudget
Se över vilka resurser som finns och gör en budget för varje aktivitet och resurs som kommer att krävas för projektet.

3. Organisationschema
Gör därefter ett organisationsschema som visar projektets olika projektmedlemmar och resurser. Ett organisationsschema ger en tydlig bild av projektet på ett visuellt tilltalande sätt.

Nu har du en stomme som ligger relativt nära verkligheten, och under projektets gång kommer de sista delarna och aktiviteterna att falla på plats. Så nu är det bara att köra igång!

Donald Davies, en av företagets grundare, gick bort den 13 juli efter en kort tids sjukdom och nu går våra varma tankar till hans familj och anhöriga.

 

 

Beställ ”Project Secrets” här för fler tips om planering från en av branschens verkliga legender, Donald Davies. Läs mer av honom här>>

Kontakta oss gärna om du vill du veta mer om hur vi jobbar med projektplanering och projektledning.

Vad har du för tankar kring detta ämne? Kontakta oss gärna eller fortsätt diskussionen på vår Facebook eller på LinkedIn.