Snabbriskanalys i 5 enkla steg

I dessa tider är riskanalys väldigt viktigt och aktuellt. Har man inte riktigt hunnit med det är en snabbriskanalys ett värdefullt verktyg.

Donald Davies ansåg att riskanalysen är en fantastisk uppfinning, men att den är en riktig långkörare. Han utvecklade därför en egen variant – Snabbriskanalysen. Idag är snabbriskanalysen ett värdefullt verktyg för personer i planerande och ledande befattningar.

Snabbriskanalysen är utformad i samma klassiska form som vid en vanlig riskanalys. Det vill säga beskrivning av risken, effekten på projektet om det inträffar, sannolikheten att det händer, och hur man planerar att åtgärda det. Skillnaden är att det inte kräver lika mycket tid eller resurser.

Den som känner till metoden för snabbriskanalyser hanterar ofta oförutsedda situationer lugnare och mer metodiskt.

Metoden lämpar sig redan i förstudien för att utvärdera de finansiella påverkningarna av olika risker, men också löpande för att hitta alternativ till åtgärder för de aktuella riskerna.

Donalds Snabbriskanalys i 5 steg:

  1. Involvera rätt resurser
    Involvera de två till tre mest insatta personerna i processen, de kommer kunna bidra med värdefull input.
  2. Skapa en bra översikt
    Använd en whiteboard eller liknande för att ge deltagarna en bra översikt över analysen och dess olika delar.
  3. Hur påverkas projektet?
    Definiera problemet eller risken och hur det påverkar projektet, gällande exempelvis förseningar, ökade kostnader eller andra faktorer.
  4. Gör en prioritering
    Skriv upp de åtgärder som finns för att lösa problemet, det kan vara en, två eller tre punkter i prioriteringsordning.
  5. Fastställ aktiviteter och mål
    Lista alla de aktiviteter som krävs för varje åtgärd.

Donald Davies var en pionjär inom projektledning och även en av grundarna bakom Donald Davies & PartnersI hans bok Project Secrets hittar du fler tips för hur ett projekts olika delar kan planeras och genomföras för att bli framgångsrika. Beställ boken här.

Vi har stor erfarenhet av att jobba med risk. Vill du veta mer om hur vi jobbar med riskanalyser och hur vi kan hjälp er? Vi kan projekt. Kontakta oss på Donald Davies & Partners.

Bästa hälsningar,

Per Eltell
Vd och koncernledare, Donald Davies & Partners

Svårt att välja projektledare? Låt skall-kraven avgöra saken

Om du ska rekrytera projektledare bör du se hit, för detta vill du inte missa! I ett blogginlägg före jul gick vi igenom vad du borde tänka på när du rekryterar projektledare – så kallade bör-krav. Den här gången kommer vi istället att kika närmare på de krav projektledaren med nödvändighet behöver uppfylla för att kvalificera sig för ett uppdrag, det vill säga skall-kraven.

Under hösten skrev vi flera blogginlägg om projektledarrekrytering, ledarstilar och efterfrågade kompetenser hos projektledare. I vår minibloggserie om bör-krav och skall-krav har det nu blivit dags för den andra och avslutande delen: skall-kraven.

Skall-krav – klassificering, den gyllene triangeln, verksamhetskulturen och förändringsresan
Ett skall-krav är ett krav som beskriver det nödvändiga, alltså kvaliteter som projektledaren behöver ha.

Klassificeringssystem. I de allra flesta fall är den gyllene triangeln, verksamhetskulturen och förändringsresans komplexitet mindre påverkbara faktorer än projektledarens egenskaper och beteende. Det är i valet av projektledare du har möjlighet att anpassa dig. Vad många uppdragsgivare inte känner till är att det rentav finns ett klassificeringssystem, som bland annat brukar användas vid upphandlingar. Där rankas projektledare i erfarenhetsgrad enligt en bestämd skala, som gör att du kan bilda dig en uppfattning om kandidatens förmåga i relation till komplexiteten hos enskilda projekt. Klassificerar du även projektet enligt samma struktur blir det lättare att matcha erfarenhet och förmåga på en översiktlig nivå.

Lägg extra tid på att hitta en projektledare med rätt profil, för detta är definitivt ett skall-krav.

Den gyllene triangeln. Redan i ett tidigare blogginlägg berörde vi projekttriangeln. Verktyget är användbart för att få en bild av hur kostnad, tid och kvalitet prioriteras i förhållande till varandra inom ett projekt. Det huvudsakliga fokuset avgör sedan vilken sorts projektledare du behöver. Så om kvalitet är viktigast, vilka egenskaper behöver projektledaren då? Lägg extra tid på att hitta rätt profil, för detta är definitivt ett skall-krav. Personlig lämplighet är lika viktig hos externa projektledare som hos interna projektledare, även om en extern projektledare utgör ett temporärt inslag i organisationen.

Hur stort är förändringsinslaget i projektet och vilka egenskaper behöver projektledaren?

Verksamhetskulturen. Nästa del i pusslet handlar om kultur och ledningsstruktur. Projektledaren behöver självklart, i likhet med resterande personal, fungera ihop med klimatet på arbetsplatsen. Fundera därför i kulturella termer. Vilken ledningsstruktur har verksamheten – är det mesta toppstyrt eller delegeras ansvaret neråt i leden? Vem hanterar pengarna, och vilken code of conduct gäller? Att platsa i verksamheten är ett skall-krav vad gäller projektledare och bör behandlas därefter.

Var noga med att väga in personliga egenskaper nästa gång du rekryterar projektledare till ett specifikt projekt.

Förändringsresan. Många projekt medför förändring och det innebär att projektledaren även måste ses som en förändringsledare. Det kräver ett visst driv och en förmåga att få med sig människor – rätt människor – i förändringen. Ett skall-krav, givetvis. Hur stort är förändringsinslaget i projektet och vilka egenskaper behöver projektledaren?

Sammanfattningsvis behöver projektledarens egenskaper knytas till projektet och verksamheten. Var därför noga med att väga in personliga egenskaper nästa gång du rekryterar projektledare till ett specifikt projekt. Detta är skall-kravet framför andra, och först när det uppfyllts blir domänkunskaper, branschkunskaper och internt nätverk viktiga (se blogginlägget om bör-krav). Gör därför inte misstaget att se lösningen som projektets lösning, när lösningen är projektledaren.

Vill du veta mer om vad som är viktigt vid ditt val av projektledare? Vi kan projekt. Kontakta oss på Donald Davies & Partners och DD Spring.

 

Hälsningar

Mikael Ölund
Projektledare och Partner, Donald Davies & Partners

Emma Wilde
Konsult och projektledare, DD Spring


Vad har du för tankar kring detta ämne?
Kontakta oss gärna eller fortsätt diskussionen på vår Facebook eller på LinkedIn.

Framgångsfaktorer och ledarfiness – så tog Annika it-projektet till strategiskt affärsinitiativ

Projektledaren Annika Hultqvist var förra årets vinnare av Donald Davies Stipendium. Den 4 december 2019 gästade hon konferensen Projektforum för att berätta om sin prisbelönta ledarinsats i ett globalt it-projekt på företaget Sandvik Coromant.

[Nomineringen för 2020 års stipendium är öppen för alla, till och med den 14 februari – nominera här!]

Det övergripande temat för konferensen var framtiden. Ett ämne som avhandlades ur flera olika vinklar var projektledaren som medskapare till morgondagens samhälle. Programmet rymde bland annat lektioner i återbruk, självledarskap och digitalisering. Men scengästen Annika Hultqvist bjöd även på inblickar i konsten att leda ett till synes ogenomförbart och komplext förändringsprojekt.

Leverans: resursplanering i ett samlat system
När Annika äntrade scenen låg fokus på en global utrullning av programvara inom koncernen Sandvik Coromant. Plattformen som just nu håller på att införas ska globalisera hanteringen av affärsprocesser, ERP, Enterprise Resource Planning. Det är en internationell programvarulösning där ekonomi, drift, leveranskedja och resurshantering sammanförs i ett enda system. För Sandvik Coromants del ska detta ge ett mer enhetligt sätt att hantera ekonomi och processer från förfrågan till leverans. Projektet berör sammanlagt 48 länder och har en tidsram på tre år.

Det gällde att hjälpas åt att plocka bort farthindren – att bygga lagkänslan, vara transparent och skapa en gemensam syn på plan och resursfördelning.

– Annika Hultqvist, vinnare av Donald Davies Stipendium 2019

Ledaregenskaper
Med en bakgrund som dataingenjör och it-konsult antog Annika utmaningen att leda projektet. Året var 2017 och vid tidpunkten hade hon arbetat på Sandvik Coromant i närmare 15 år. För att lyckas med det nya uppdraget krävdes ledaregenskaper som stark motivation. Genuint engagemang. Övergripande företagsperspektiv och god kommunikativ förmåga.

– Projektet täckte in globala och lokala team, olika tidszoner, språk, kulturer och sätt att kommunicera. Rollerna behövde definieras tydligt, samtidigt som det fanns motsättningar att överbrygga mellan business- och it-sidan. Det gällde att klargöra vad som skulle levereras och varför, samt att skapa förtroende, tillit, samhörighet och gemenskap, förklarade Annika.

Annika Hultqvist på scenen under Projektforum 2019

Framgångsfaktorer
I dagsläget börjar projektet bli klart. Det nya systemet har lanserats på 68 procent av alla marknader. It-projektet är nu ett strategiskt affärsinitiativ och Annikas insats som projektledare (numer programledare) har bland annat belönats med Donald Davies Stipendium.

Enligt Annika beror framgången på en rad olika faktorer. För att få med sig intressenterna har det till exempel varit nödvändigt att förklara vilka fördelar förändringen innebär. Men det har också varit viktigt att snabbt identifiera de mest utmanande områdena för att kunna inleda förändringsprocessen i god tid. Annika ser även flera insatser som stärkte projektteamets förmåga att leverera:

– Vi gjorde veckouppföljningar där vi i tidigt skede lyfte risker och utmaningar. Dessutom såg vi hela tiden till att ha fokus på den svagaste länken i kedjan för att undvika förseningar. Det gällde att hjälpas åt att plocka bort farthindren – att bygga lagkänslan, vara transparent och skapa en gemensam syn på plan och resursfördelning. Vi använde även globala resurser och mallar för att hantera ekonomisk uppföljning och kommunikation tillsammans med lokala team. Och nu, nu tar vi oss an USA, Kanada, Mexiko och Brasilien.

Har du, eller någon du känner, det som krävs för att vinna Donald Davies Stipendium? Anmäl dig här redan idag! Nomineringen är öppen till och med den 14 februari.


Foto: Göran Ekeberg och Komson

Tomten – en projektledare i världsklass!

Tror du på Tomten, eller har ett allt starkare tvivel slagit rot med åren? Kanske är tvivlet ett resultat av samhällets ifrågasättande av Tomtens existens, eller snarare hans gärning. Vi inte bara tror, vi vet att Tomten är en projektledare i världsklass.

Utifrån ren matematisk logik har tomtens verkningsgrad ifrågasatts i grunden. Den bevisföring som anförts bygger i korthet på det omöjliga i att hinna med alla åtaganden, givet antalet leveransställen, involverade avstånd, till buds stående tid samt synnerligen ineffektivt transportmedel (renar och släde). För mer information om det förda resonemanget hänvisas till följande länkar:

Tomten har 34 mikrosekunder (aftonbladet.se)

Existerar jultomten? (skrattnet.se)

Förmodligen stämde detta också en gång i tiden. Det finns flera av oss – i den erfarna generationen – som kan vittna om grusade förhoppningar. Inte fick vi det vi allra mest önskade oss, ibland fick vi inte något över huvud taget. Vi fick nöja oss med dopp i grytan och skavda grisfötter i bästa fall. Tomtefunktionen haltade betänkligt.

Enligt initierade källor inom Donald Davies & Partners, genomförde tomteorganisationen för ett antal år sedan en serie av Workstorms®, inrättade multiprojektkontor för samtliga avdelningar och implementerade optimala förvaltnings- och förändringsprocesser. Resultatet är välkänt. Numera får de flesta barn i Sverige i stort sett exakt vad de önskar sig (och många ofta även lite till). Tomten finns. Tomten fungerar.

Nu när vi konstaterat det, ser vi fram emot nästa steg i förändringsarbetet – att tomteverkstan säkrar en hundraprocentig leverans, så att alla barn får en riktigt god jul!

God jul & Gott nytt år önskar Donald Davies & Partners genom

konsult-per-arne-brattemo-projektledare-donald-davies-partners

Per-Arne Brattemo
Projektledare och partner, Donald Davies & Partners

 

Tips!
Du vet väl att vi på Donald Davies & Partners erbjuder särskilt utvecklade tjänster för styrning av hela projektportföljer? Genom dessa får du styrning, kontroll och optimal utdelning av organisationens samtliga projekt. Oavsett komplexitet…

.

Rekrytera rätt – om bör-kraven och skall-kraven som styr valet av projektledare

Onsdagen den 20 november var det dags för höstens frukostseminarium – Så hittar du rätt projektledare. Den här gången i Gävle, med projektledarna Mikael Ölund och Emma Wilde från Donald Davies & Partners respektive DD Spring. Tillsammans tipsade de om vad du bör tänka på när du väljer projektledare ­– ja, rentav vad du ska tänka på. För både när det gäller yngre och äldre ledarförmågor finns det bör-krav och skall-krav som du gör klokt i att väga in i ditt rekryteringsbeslut. Låt oss mjukstarta med bör-kraven, som tyvärr ofta misstas för skall-krav. I nästa inlägg får du sedan ta del av de riktiga skall-kraven.

I höstens Insights har vi fokuserat på projektledarrekrytering och olika sorters ledarprofiler, som den trygga golden retrievern och den drivande pitbullen. Nu har det blivit dags för lite handfasta tips kring hur du bör värdera olika kvaliteter hos projektledare.

Bör-krav – domänkunskap, branschkunskap och internt nätverk
Bör-kravet är en mjukare form av rekryteringskrav, som utgår från önskvärda kvaliteter hos projektledaren. 

Domänkunskap. Att ha domänkunskap innebär att man har insikt om och tidigare arbetat med den lösning projektet syftar till att ta fram. När en projektledare ska rekryteras är det vanligt att domänkunskaper betraktas som ett absolut krav, eftersom uppdragsgivarens fokus ofta ligger på lösningen projektet ska leda till. Och naturligtvis finns det en stor poäng i att förstå de lösningar man ska ta fram och implementera, men vid en rangordning faller ändå domänkunskaper under kategorin bör-krav.

Domänkunskaper brukar betraktas som ett absolut krav vid projektledarrekrytering, men faller ändå under kategorin bör-krav.

– Mikael Ölund, Donald Davies & Partners


Internt nätverk.
Även ett internt nätverk kan vara till hjälp och nytta för den som ska leda ett projekt. Det är emellertid också ett bör-krav och ska det generera någon guldstjärna i kanten bör det också vara rätt internt nätverk för det specifika projektet.

Branschkunskap. Det tredje och sista bör-kravet består av projektledarens samlade kompetenser och yrkeserfarenhet inom branschen där projektet drivs. Det kan till och med vara en fördel att ta in en projektledare med erfarenhet från ett flertal olika branscher, för att få in mer externa influenser.

Men om detta är bör-kraven, vilka är då skall-kraven? Missa inte vårt nästa blogginlägg, för där får du svaret!

Vill du veta mer om vad som är viktigt vid ditt val av projektledare? Vi kan projekt. Kontakta oss på Donald Davies & Partners.

Konsult-Mikael-Olund-projektledare-Donald-Davies-Partners_150x150

Hälsningar

Mikael Ölund
Projektledare och Partner, Donald Davies & Partners


Vad har du för tankar kring detta ämne?
Kontakta oss gärna eller fortsätt diskussionen på vår Facebook eller på LinkedIn.

Projektledaren – nyckelspelaren som inte gör några mål

Ett klassiskt misstag som görs vid rekrytering av en projektledare är att söka en ämnesexpert, en målskytt. Men i själva verket behövs någon som är expert inom projektledning, någon som har förmågan att kunna se helheten. Någon som har, och kan skapa förståelse för hur teamet ska jobba framåt tillsammans för att göra så många mål som möjligt.

Projektledare behöver normalt omge sig med relevanta ämnesexperter inom ett projekt, och därför behöver de inte kunna “göra alla mål själv”. Hur gör man då för att hitta den bäst lämpade projektledaren för ett visst projekt?

Tid, kvalitet eller kostnad…?

Projekttriangeln är ett verktyg som används för att beskriva hur faktorer i ett projekt prioriteras inbördes, och vilken som är viktigast. Den högst prioriterade faktorn kan vara avgörande vid valet av projektledare.

När ska projektet vara färdigt? Hur viktig är tidsaspekten? Kan vi vara flexibla med projektets deadline? Om tiden har högsta prioritet så är förstås det viktigaste att få projektet klart till ett givet datum.

Kan vi vara flexibla med projektets budget? Hur ser budgeten ut och har vi tillräckligt med resurser? Om kostnaden är den viktigaste faktorn så ligger fokus på att få projektet levererat inom budgetramarna. Om några utmaningar sker längs projektets väg så kanske man i så fall behöver minska ner på leveranserna i stället för att försöka tillföra nya medel.

Vilka är målen och det förväntade resultatet? Vad vill man uppnå med projektet och vilka förväntningar finns det på mål och resultat? Om kvaliteten är prio ett så ligger fokus på att projektets leveranser skall hålla hög kvalitet och vara fullständiga. Om man behöver revidera sina planer kan till exempel ett leveransdatum behöva justeras fram för att projektet skall hinna färdigställa sina leveranser med hög kvalitet.

Att matcha rätt person med rätt projekt

När det är kvalitet som är fokus för ett projekt så bör man leta efter en projektledare som är strukturerad, eftertänksam och noggrann med kravarbetet. Om fokus istället ligger på att ro projektet i hamn innan jul så kanske man inte ska välja den populäraste projektledaren som kommer överens med alla, utan där krävs en tuff och driven ledare som ställer de krav som behövs och stöttar upp för att få allt klart i tid. Är kostnaden i fokus passar en projektledare som är skicklig på att följa upp, förhandla och som kan optimera resurserna på bästa sätt.

Bland det allra viktigaste, oavsett projektets huvudfokus, är också att projektledaren tidigt sätter sig in i och förstår företagets värderingar, dess ”code of conduct”. Förstår man de värderingar som finns så kan projektledaren lättare arbeta för att få med alla intressenter, uppfylla målen och göra ett projekt framgångsrikt.

Som senior projektledare bör man ha skaffat sig den självkännedom, erfarenhet och kunskap som krävs, både för att välja sina verktyg, och för att kunna förflytta sig mellan olika ledarstilar (även om detta ibland kan ligga en bit utanför komfortzonen). Detta för att på bästa sätt kunna matcha projektets prioriteringar. Beställarens inställning till projektets prioriteringar är en mycket viktig input till vårt arbete, och är något vi projektledare behöver reda ut i ett tidigt skede för att kunna planera och leda arbetet på bästa sätt!


Hälsningar

Niclas Palm
Projektledare och Partner, Donald Davies & Partners


Vad har du för tankar kring detta ämne?
Kontakta oss gärna eller fortsätt diskussionen på vår Facebook eller på LinkedIn.

 

Ta reda på vilken projektledare som skulle passa bra för ditt projekt genom att göra Donald Davies & Partners test!

GÖR TESTET HÄR

Årets lista släppt: Topp 20 hetaste kompetenserna för projektledare 2019

Utbildning.se har undersökt 600 annonserade tjänster för projektledare och tagit fram en lista på de 20 hetaste projektledarkompetenserna 2019. Listan publicerades i september 2019*.

Vi har pratat med Mikael Ölund, projektledare hos oss på Donald Davies & Partners och Christofer Hallberg, projektledningskonsult DD Spring som gett sina kommentarer till årets lista.

Årets topplista skiljer sig en hel del från fjolårets lista. På förstaplats ligger den alltid lika eftertraktade examen. På andra placering ligger “självständig”, tredjeplatsen går i år till “Effektiv”, en kompetens som inte placerade sig på topplistan 2018.

Topp 20 hetaste kompetenserna för projektledare 2019

1. Examen
2. Självständig
3. Effektiv
4. Strukturerad
5. Positiv
6. Strategisk
7. Pedagogisk
8. Självsäker
9. Driven
10. Budgetansvar
11. Nyfiken
12. Kreativ
13. Samarbetsvillig
14. Flexibel
15. Social
16. Ansvarsfull
17. Detaljmedveten
18. Inspirerande
19. Relationsskapande
20. Lyhörd

Gigitaliseringen gör framtiden ljus för projektledare
Gigitaliseringen ger plats åt fler projektledare eftersom GIG-yrken växer sig allt större på marknaden. Roller som projektledare och konsult blir därför allt vanligare. I år har utbildning.se granskat 600 annonser jämfört med 400 föregående år, jobbannonser för projektledare har ökat med hela 50%.

Efter 20 år i branschen upplever Mikael Ölund, projektledare och partner, Donald Davies & Partners, att projektledarrollen har utvecklats från fokus på teknik & domänkunskap till att det idag blir allt viktigare med ledarskap och förändringsledning.

Att snabbt skapa sig en förståelse för samband, från strategi ner till operativt, är grundläggande för att kvickt sätta sig in i uppgiften när man kommer in som utomstående och ska driva ett projekt.

 – Mikael Ölund, Donald Davies & Partners

2019 kontra 2018
Nya egenskaper som placerat sig på årets lista är bland annat “effektiv”, “positiv”, “ansvarsfull” och “relationsskapande”. Kompetenser som fallit bort är bland annat “kunskap i office-programmen”, “initiativtagande”, “stresstålig” och “resultatinriktad”. Fokus på mer relationsskapande och mjuka värden tycks ligga mer i fokus.

En projektledare som kan intyga att socialt kapital och relationsskapande är viktigt för att lyckas i rollen som projektledare är Christofer Hallberg, projektledningskonsult på DD Spring. Som projektledare är det extra utmanande att befinna sig i en miljö där det krävs kompetens från flera olika arbetsgrupper för att lösa ett komplext problem.

Därför är det viktigt att en projektledare är bra på att bygga upp tillit mellan grupper och skapa en gemensam målbild där alla har en förståelse för varandras styrkor och kompetenser.

– Christofer Hallberg, DD Spring

Hälsningar,

Mikael Ölund
Projektledare och partner, Donald Davies & Partners

Christofer Hallberg
Projektledningskonsult, DD Spring

 

Vad tycker du om topplistan? Saknar du någon kompetens? Kontakta oss gärna eller fortsätt diskussionen på vår Facebook eller på LinkedIn.

Vill du veta mer om våra projektledare och vad vi kan göra för din verksamhet? Vi kan projekt. Kontakta oss på Donald Davies & Partners och DD Spring, ett av våra dotterbolag.

 

*Undersökningen som ligger till grund för årets lista är framtagen av utbildning.se och publicerades i september 2019.

Pitbull eller golden retriever? Så väljer du rätt projektledare

Valet av projektledare är av yttersta vikt för att ett projekt ska bli framgångsrikt. Din första känsla kan mycket väl vara att du bör välja en projektledare med relevant teknisk kompetens. Men kanske visar det sig under projektets gång att det som verkligen behövdes var starka ledaregenskaper?

>> TEST! Vilken projektledare passar för ditt projekt? Gör testet längst nere på sida! <<

Det är viktigt att vara strategisk i valet av projektledare, och därför är det bra om du redan från början reflekterar över vilken ledarstil som krävs för ditt projekt. I det här inlägget vill vi lyfta två väldigt olika profiler. Vilken ledarstil du bör välja, eller vilken blandning, beror helt på situation och projekt.

Projektledaren som pitbull
Det här är en tuff projektledare som står längst fram i frontlinjen för att försvara projektet tills det är i mål. Fördelen med en projektledare i pitbull-stilen är att beställaren eller ledningsgruppen kan hänvisa till projektledaren om något motstånd uppstår. Projektledarens tillfälliga position i verksamheten kan därmed bli oerhört värdefull för ledningsgruppen. Annars finns en risk att eventuellt missnöje dröjer sig kvar i organisationen även efter att projektet är genomfört. Pitbullen är auktoritär, tenderar att inge trygghet hos intressenter och har stort fokus på projektmålen.

Projektledaren som golden retriever
Trofast, lojal och en trygg klippa att luta sig mot. Så beskrivs projektledaren med golden retriever-stil bäst. Den här typen av projektledare är en socialt aktiv person som söker konsensus. Golden retrievern smälter in väl och interagerar med olika avdelningar och personer, för att skapa en bra och inkluderande kultur där alla är med på tåget. Golden retriever-profilen passar därför ofta i dagens projektmiljöer med många och komplexa beroenden till andra projekt.

Att anpassa ledarstil efter situation
För en projektledare är det viktigt att vara lyhörd och inlyssnande redan i projektets startfas. Det är till stor fördel om projektledaren kan lyfta fram vissa egenskaper lite extra, beroende på om det är en pitbull eller en golden retriever som lämpar sig bäst för projektet, eller i olika faser av projektet.

 

6 frågor att fundera över för att välja rätt projektledare

– Finns det en projekthistorik och hur har olika ledarstilar påverkat denna?

– Vilket typ av projekt handlar det om och hur mycket beroenden finns till andra projekt?

– Hur ser konstellationen ut av inblandade verksamheter och intressenter?

– Hur är styrgruppen bemannad och vilka förväntningar finns på projektledaren?

– Hur kommer projektgruppen att utformas och hur besätts övriga ledande roller?

– Hur har informationen om projektet mottagits hittills?

 

Projektledning
Hälsningar

Robert Sandberg

Projektledare och Partner, Donald Davies & Partners


Vad har du för tankar kring detta ämne?
Kontakta oss gärna eller fortsätt diskussionen på vår Facebook eller på LinkedIn.

 

VILKEN PROJEKTLEDARE PASSAR DITT PROJEKT? GÖR TESTET!
Gör Donald Davies & Partners test och ta reda på vilken typ av projektledare som passar ditt projekt.

GÖR TESTET HÄR

Ny ledare i ny organisation? Tre tips från vår nya vd

Nu har den första intensiva månaden svept förbi. Jag måste säga att min tid som ny vd i Donald Davies-koncernen varit spännande och fartfylld så här långt. Upplevelsen har tillsammans med mina tidigare chefserfarenheter fått mig att börja fundera. Vad bör en ny organisationsledare prioritera och tänka på? Lika bra att jag delar med mig av mina tankar när de är färska. Kanske är du också ny chef och ledare i en ny organisation?

Lär dig verksamheten i praktiken – var delaktig
Som ny vd behöver du givetvis sätta dig in i organisationens affärsstrategier och övergripande verksamhetsplan. Men det viktigaste är att lära känna verkligheten i verksamheten. Jag vill gärna besöka kunder och partners, närvara vid säljarmöten och vara ett bollplank i vardagen. När jag ser verksamheten ur olika vinklar får jag nämligen en fördjupad inblick i hur den fungerar. Jag lär mig förstå vårt unika företag och våra affärer. Så, sammanfattningsvis: Som ny ledare – delta i vardagssituationer. Det är mitt första tips.

 Det viktigaste är att lära känna verkligheten i verksamheten.

Skapa prestigelöst klimat med tydliga mål
Mitt andra tips: Ansträng dig för att vara tydlig, ärlig och ödmjuk i din nya vd-roll. Själv vill jag skapa ett prestigelöst arbetsklimat där taket är högt och allt går att diskutera. Med tydliga och nåbara mål kan alla känna sig delaktiga. Det är ju trots allt vi, företagets medarbetare, som ska uppfylla verksamhetsmålen och driva affärerna framåt. Ingen annan.

Lär känna medarbetarna, inte titlarna
Som ny i en organisation är det extra viktigt att skapa en relation till alla medarbetare. Se därför till att få en bild av personerna bakom professionerna. Detta är mitt tredje tips. Som vd behöver du förstå drivkrafterna hos både grupp och individer. En bra dynamik uppstår när alla vet vad de förväntas göra. Det ska vara naturligt och självklart att hjälpas åt i det dagliga arbetet. För genom samarbetet når vi våra gemensamma mål, samtidigt som vi utvecklas. Både som individer och företag.

Vilka egenskaper tycker du är viktiga hos en ny ledare? Kontakta mig gärna eller fortsätt diskussionen på vår Facebook eller på LinkedIn.

Bästa hälsningar,

Per Eltell
Vd och koncernledare, Donald Davies & Partners

.

Börja med slutet. Fem rubriker i en snygg målbild!

För en projektledare som precis blivit tilldelad ett uppdrag ligger ofta fokus på nästa steg, och på att snabbt komma igång. Men vad händer egentligen om du först tänker precis tvärtom? Börja med att visualisera målbilden, dvs hur ser det ut när allt är genomfört, levererat och förankrat?

Att visualisera resultatet av ett projekt, både för sig själv och för andra ger en bra spelplan för projektet. Syftet blir tydligt för alla inblandade, och ni kan tidigt ha den så viktiga dialogen om ”varför” och ”hur ser en realistisk plan ut då”? Om alla ser samma målbild blir vägen dit lättare att planera, förstå och gå! Vad ska då ingå i en målbild?

Fem delar i en väl visualiserad målbild:

  1. Det här blir de nya processtegen!
    Vilka processteg kommer att behövas för att införa till exempel ett nytt system? Det kan handla om förberedelser, utbildning och införande.
  1. Då finns kompetensprofilerna på plats!
    Varje tjänst har en specifik kompetensprofil där viss typ av kompetens krävs för att lösa arbetsuppgifterna på bästa sätt. Vilken kompetens och vilket beteende krävs för vilken tjänst efter att projektet är genomfört? Ibland kan det vara på sin plats med en utbildning, i andra fall kanske rollen förändras i det avseendet att personen måste vara mer av en säljare. Då får man försöka koordinera nya arbetsuppgifter och nya tjänster på ett smidigt sätt så att ingen känner sig överkörd.
  1. Testning gör vi på detta vis!
    Testverktyg är något som ofta glöms bort och som inte prioriteras vid olika projekt. Att jämföra testverktyg och att planera in testningen direkt i målbilden (det ska vara testat på detta vis) är viktigt. Det kan annars bli något man missar och ”slänger in” mot slutet.
  1. Nya system är på plats och förankrade!
    Vilka system kommer anställda att jobba med när projektet är genomfört? Dessa system behöver introduceras och implementeras under projektets gång så att detta inte kommer som en chock för användarna vid projektets avslut.
  1. Det här innehåller slutrapporten!
    Till sist är det dags att genomföra avslutande aktiviteter som projektutvärdering, restlista, avveckling av resurser, befogenheter, en slutrapport upprättas och arkivering av dokument från projektet görs. Styrgruppen godkänner därefter slutrapporten och tar beslut om avveckling.

Så, hur var det att tänka tvärtom? Låt slutet bli början och början bli slutet vid nästa projektstart!


Hälsningar

Anders Boson
Projektledare och partner
Donald Davies & Partners

Vill du veta mer om våra förändringsprojektledare och vad vi kan göra för din verksamhet? Vi kan projekt. Kontakta oss på Donald Davies & Partners.

Vad har du för tankar kring detta ämne? Kontakta oss gärna eller fortsätt diskussionen på vår Facebook eller på LinkedIn.

Detta Insights publicerades i februari 2018, här återpublicerat efter viss uppdatering.