Så bygger du en organisation med gig:are

Fler och fler väljer bort en traditionell anställning för att istället arbeta som egenföretagare, frilansare eller som projektanställd. Varierande uppdrag, att få arbeta med nya organisationer och människor är det som lockar till att bli en så kallad ”gig:are”.

Här på Donald Davies & Partners har vi haft ”gig-ekonomi” som affärsmodell sedan millennieskiftet. Här är alla konsulter egna företagare, som verkar exklusivt under vårt gemensamma varumärke. Sedan starten har vi lärt oss en hel del om hur det är att anlita egna företagare som vill styra över sitt arbetsliv, och som samtidigt ska representera och bygga vårt varumärke.

Tips när du anlitar gig:are
Vilka lärdomar har vi på Donald Davies & Partners lärt oss av att anlita egna företagare som vill styra över sitt arbetsliv, men som samtidigt ska representera och bygga vårt varumärke?

  • Sätt ett ramverk, men lås inte in.
  • Dela samma värdegrund.
  • Hitta dem som vill vara egna, men ändå tillhöra.

Vill du se tipsen i sin helhet? I en krönika på Cinode berättar vår vd Pernilla Lundin (fd Eriksson) mer om gig-ekonomin och om hur du kan bygga en organisation med gig:are. Läs den här!

Vi vill att våra konsulter säger upp sig och startar eget

Emanuel Fratini, Utvecklarbolaget

 

Det är roligt att se att allt fler företag hoppar på tåget och att gig-ekonomin växer sig allt större. I Veckans Affärer kan du läsa en artikel om Utvecklarbolaget och deras syn på gig- ekonomin. Artikeln publicerades 30/1 2018.


Pernilla Lundin (fd Eriksson)
vd Donald Davies & Partners


Läs även
:
Har du tid att cykla i alperna? Bli partner!


Detta är ett av våra mest populära Insights, här återpublicerat efter viss uppdatering.

Så bygger du en organisation med gig:are

Fler och fler väljer bort en traditionell anställning för att istället arbeta som egna företagare, frilansare eller som projektanställd. Varierande uppdrag, att få arbeta med nya organisationer och människor är det som lockar till att bli en så kallad ”gig:are”.

Här på Donald Davies & Partners har vi haft ”gig-ekonomi” som affärsmodell sedan millennieskiftet. Här är alla konsulter egna företagare, som verkar exklusivt under vårt gemensamma varumärke. Sedan starten har vi lärt oss en hel del om hur det är att anlita egna företagare som vill styra över sitt arbetsliv, och som samtidigt ska representera och bygga vårt varumärke.

I en krönika på Cinode ger vår vd Pernilla Lundin (fd Eriksson) sina bästa tips till dig som vill bygga en organisation med gig:are. Läs den här!


Läs även
:
Har du tid att cykla i alperna? Bli partner!

Då är projektformen alltjämt oslagbar

”Är projektens storhetstid förbi? Nu läggs IT-utvecklingen i daglig verksamhet”. Så lyder rubriken på en artikel i Computer Sweden (13/2). Den tar upp trenden inom IT-utveckling, att projektformen numera passar allt mer sällan och att decentralisering är ett vinnande koncept. Jag håller med om resonemanget och kommentarerna i artikeln – men bilden behöver breddas. 

Att decentralisera och göra det löpande utvecklingsarbetet i linjen nära affären och användarna, med agila arbetssätt, är effektivt. Inte minst i den snabbrörliga värld vi lever i idag. Projektformens fördelar ligger inte i att anpassa och utveckla det löpande.

projektledare
Mikael Ölund, projektledare och partner, Donald Davies & Partners

Rationalisering av verksamheten kan inte ligga på IT
Projektformen är däremot oslagbar när det är dags för de stora verksamhetskritiska initiativen där den potentiella nyttan för organisationen (eller samhället) är stort, exempelvis när man ska sätta nya grundstrukturer, grundprocesser eller genomföra en större rationalisering. Dessa projekt drivs dessutom med fördel från en central nivå (på tal om decentraliseringstrenden som tas upp i artikeln). En rationalisering av verksamheten i stort kan till exempel inte ligga på IT. En satsning på en ny marknad behöver hållas ihop i ett projekt.

Fördelen med att projekt drivs centralt är att man får en helhetsbild över utmaningen och konsekvenserna. Att skapa konsensus och koordinera med andra viktiga funktioner inom organisationen, som till exempel sälj, produktion och ekonomi, blir då också lättare eller till och med möjligt.

Agila arbetssätt går utmärkt att tillämpa inom projekt
Dessutom kan både en föränderlig omvärld hanteras, och agila arbetssätt tillämpas, inom projektformen. Det gör vi i stort sett alltid i våra projekt numera (läs hur vi arbetar med det stora fondsystemskiftet på SEB). Och icke att förglömma – att lägga ner initiativ som inte längre genererar nytta är bara ett sundhetstecken för företag och organisationer, något man kan tappa om man lägger ett segmenterat ansvar för dessa i linjen.

Det som är problemet är inte att välja agil utveckling i linjen eller att driva all utveckling i projekt, utan snarare veta NÄR man ska välja det ena eller det andra. Ett projekt är en struktur för att skapa nytta för exempelvis företaget. Många är idag dåliga på att bedöma nyttoeffekter och därmed bedöma när ett projekt inte bör startas eller läggas ner. Tydligare insikter, definition och styrning krävs här.

Håller du med?

Konsult-Mikael-Olund-projektledare-Donald-Davies-Partners_150x150

Hälsningar,
Mikael Ölund
Projektledare och partner, Donald Davies & Partners
Maila mig

Vad har du för tankar kring detta ämne? Kontakta oss gärna eller fortsätt diskussionen på vår Facebook eller på LinkedIn.

Läs mer:
Lyckad projektledning av SEBs stora systemskifte
Artikeln i Computer Sweden

Volontärarbete på arbetstid. Vad ingår i din CSR-strategi?

Idag fokuserar fler och fler företag och organisationer på hållbarhet och att ta ett aktivt samhällsansvar. Målet är en mer välmående verksamhet som är attraktiv att göra affärer med och arbeta hos. Men hur ska man arbeta med CSR – Corporate Social Responsibility? Hur ska strategin se ut och vad ska man göra för aktiviteter? Låt oss inspirera med några tips – och även sträcka ut en hand om ett spännande samarbete!

De som inte arbetar aktivt med CSR kommer bli frånsprungna snart, speciellt när de nya generationerna kliver in på arbetsmarknaden och tar plats i beställarstolen. Men hur ska du arbeta med CSR? Vad ska du göra? Och framförallt – hur kopplar du ditt CSR-arbete mot din egen verksamhet och dina affärsmål?

Från katastrofhjälp till volontärarbete på arbetstid – titta på vår film

I mitten av november genomfördes konferensen Uppsala CSR med över 600 deltagare. Vi fanns på plats för att inspireras och få tips, men också för att själva inspirera med vårt eget CSR-arbete. Här kan du se mitt korta föredrag Volontärarbete på arbetstid – så arbetar vi med CSR i praktiken. Hoppas det kan ge dig nya tankar och frågor.

Vill du fokusera och komma vidare? Anmäl dig då till en kostnadsfri CSR-Workstorm!

Vi tror att en CSR-insats gör som mest nytta om man bidrar med det man är allra bäst på. Vi kan projekt. Därför kommer vi under våren 2017 att genomföra CSR Workstorms hos tre utvalda företag eller organisationer som vill starta upp eller utveckla sitt eget CSR-arbete – helt kostnadsfritt (värde 36 000 kr). Workstorm® är vår unika mötesmetod som vi använder för att skapa struktur, förankring och driv i vilket viktigt projekt som helst. Exempelvis när du behöver ge ditt CSR-arbete en skjuts framåt. Läs mer om Workstorm här, och anmäl ditt intresse här!

En Workstorm skapar struktur, förankring och driv i ditt CSR-arbete.

Såhär arbetar vi med CSR idag. Hur arbetar du och din verksamhet? På vår Facebook-sida och LinkedIn fortsätter jag gärna att diskutera detta med dig! Eller kontakta mig direkt.

VD Pernilla Eriksson konsultforetag konsulttjanster Donald Davies & Partners

Hälsningar,

Pernilla Lundin (fd Eriksson)
VD, Donald Davies & Partners

Är jämställdhetsmål bara floskler? – att man ska ha fler kvinnliga medarbetare är lätt att säga

Större mångfald och större andel kvinnor bland medarbetarna, är ett mål som jag tror i stort sett alla konsultföretag lyft in i sina affärsplaner under de senaste decennierna. Vi med. Men varför är det så oerhört svårt att få till det i praktiken?

Jag måste erkänna en sak. Vi har en alldeles för låg andel kvinnor bland våra konsulter. Det är något som jag och alla våra konsulter ser som en stor nackdel och något vi länge velat ändra på. Därför kändes det extra spännande när vi för ett antal år sedan skrev in att vi ”ska dubbla antalet kvinnor bland våra konsulter till 2016” i vår affärsplan. Klart! Men att skriva ”vi ser gärna att du är kvinna” i våra rekryteringsannonser, och att be våra konsulter och andra att hålla ögonen öppna efter drivna projektledare som är kvinnor, räcker inte. För inget händer.

Varför kan man fråga sig? Eftersom vår affärsmodell innebär att våra konsulter är egna företagare (partners) är det kanske där skon klämmer. Nationalekonomen Andreas Mångs vid Linnéuniversitetet tittade 2013 på företagande ur ett könsperspektiv i sin doktorshandling. Bland alla landets egenföretagare är endast en fjärdedel kvinnor. I konsultbranschen gissar jag att den andelen är ännu lägre. Att anpassa de sociala försäkringssystemen så att samma regler gäller vid föräldraledighet för den som är företagare som för den som är anställd, skulle troligen hjälpa. Mer barnomsorg på obekväma tider likaså, enligt Mångs (DN, okt 2013).

Dags att bryta mönstret

Det låter bra. Men vad kan vi göra mer för att attrahera fler kvinnor till konsultyrket, egen företagare eller som anställd. Vad kan vi göra här och nu. Jag tror vi i konsultbranschen måste lyfta blicken från målbeskrivningen i affärsplanen, släppa sargen och våga bryta mönstret rejält!

Det konsultföretaget ÅF gjort inspirerar. Med målet att minst en tredjedel av de anställda, även på ledningsnivå, ska vara kvinnor 2020 har de genomfört aktiviteter såsom ”Ladies Month” – under oktober månad förra året anställdes endast kvinnor. Som ÅFs vd Jonas Wiström med flera erkänner i en krönika i Ny teknik: ”Vi vill locka en orättvist stor andel kvinnliga ingenjörer till ÅF och vi ska göra det genom såväl konventionella som okonventionella metoder”. Okonventionella rekryteringsmetoder som sticker ut. Men är inte detta diskriminering mot män? Inte enligt ÅF eftersom ingen med rätt kompetens och profil kommer nekas jobb. ”Vad detta initiativ däremot leder till är att vi får fler kvinnliga sökande, breddar vår rekryteringsbas och kan därmed säkra att vi endast får de allra bästa – män som kvinnor”, går det att läsa i krönikan (Ny Teknik, sept 2015).

Så här kommer vi göra!

Jag tror vi kommer se mer av sådana här initiativ. Vi på Donald Davies & Partners vill bidra med följande aktivitet: Under februari till april i år kommer vi endast aktivt söka efter kvinnliga projektledarkonsulter. Och för att underlätta klivet in i vår verksamhet som egenföretagare, kommer vi ge de fem första kvinnor som blir nya projektledarkonsulter hos oss allt stöd som behövs för att driva ett företag. Vi hjälper till med att starta upp bolaget och sedan bidrar vi med samarbetet med bland annat redovisningsbyrå och försäkringsrådgivare under ett helt år. Aktiekapitalet står våra nya kvinnliga partners för, vi står för resten.

Denna satsning på kvinnor gör vi inte för att vi inte uppskattar och i framtiden kommer rekrytera många kompetenta män. Tvärtom. Detta gör vi för att något rejält måste göras för att skapa en mer dynamisk, givande och utvecklande arbetsplats för alla våra konsulter.

Vad kommer ni göra?

VD-Pernilla-Eriksson-Donald-Davies-Partner
Pernilla Lundin (fd Eriksson)
VD, Donald Davies & Partners

Kvinna och projektledare? Blir egen med oss.

Sverige förlorar på blyga myndigheter

Framåtandan och de riktigt kreativa och skarpa hjärnorna finns inom den privata sektorn. De verkligt kompetenta och nytänkande finns på företagen, inte inom offentlig verksamhet. Eller?

Jag tror den föreställningen finns. Men som VD för ett konsultföretag som arbetar med såväl privata sektorn som med många verk och myndigheter, vet jag att den bilden inte stämmer. Det genomförs många imponerande framsynta projekt, med ytterst kompetenta ledare och arbetsgrupper, inom offentliga verksamheter. Vi har haft förmånen att jobba med några av dessa.

Problemet är att myndigheterna inte berättar om vad de gjort efter att de gjort det. Troligen för att de inte har vanan att göra det. Kanske också för att de inte får. Det finns upphandlings- och neutralitetsregler, som gör att myndigheter inte kan berätta allt om sina spännande och framgångsrika projekt. Men är det det som är problemet?

När ett förändringsarbete är i hamn och genomfört borde vi kunna få tala om det. Detta ska myndigheterna ha som skall-krav tycker jag, själva eller genom att vara med på eventuella underleverantörers initiativ.

Att lyfta fram framgångsrika projekt när det gått i hamn är den privata sektorn bättre på, inte på att utföra dem. Sträck på er när ni är duktiga – annars befästs bilden av myndigheter som icke vitala mossiga kolosser, som man endast hör talas om när något går trögt eller fel.

Vår trendrapport, med tankar och erfarenheter från över 200 stycken konsultköpare (varav hälften inom offentlig sektor), visar att även myndigheter och verk önskar ett mer öppet och transparent samarbete med sina leverantörer. Att våga berätta om framgångar är ett steg på vägen.

Fler positiva berättelser från myndigheter som utvecklas och lyckas skulle höja medarbetarna, öka attraktionskraften på arbetsmarknaden – och lyfta bilden av Sverige.

Pernilla Lundin (fd Eriksson)
vd, Donald Davies & Partners