När det agila möter det rigida

Agila arbetsmetoder används i dag i alla slags verksamheter. De flesta håller nog med om att en tätare kommunikation mellan beställare och leverantör, samt ökad lyhördhet mot slutanvändaren, är något positivt. Men hur matchar man det agila arbetssättet med de rigida strukturer som alltid finns och med ett traditionellt styrsätt? Och vilken roll har projektledaren i de agila projekten? Det här är viktiga frågor för oss.

När vi själva arbetat med agila projekt, har vi kunnat se både uppenbara fördelar och utmaningar. De här till exempel:

  • Ett öppet förhållningssätt till förändring, det vill säga ett agilt förhållningssätt, gör ofta slutprodukten bättre.
  • Delaktigheten i projektet och förståelsen för dess syfte ökar.
  • Ett agilt arbetssätt ger projektteamet mer ansvar och frihet. Projektledarens roll går då mer mot att förmedla ”the big picture” till beställaren och teamet, och till att coacha mer än att styra.
  • Ledningen och organisationen i stort måste ha en förståelse för vad det agila innebär.
  • Styrgruppen behöver vara närmare projektet för att kunna förstå och följa upp det som händer.
  • När agila projekt lyckas skapar de största möjliga nytta på kortast möjliga tid. Något som är lättare att uppnå i vissa verksamheter – exempelvis mindre organisationer – än i andra.

Medan vissa ser traditionella projektmetoder och -modeller som förlegade, ser andra en möjlighet att kombinera det bästa av två världar. Hur arbetar din organisation i dag? Har du tankar kring agila projekt? Hör gärna av dig om du behöver hjälp i din verksamhet, eller om du bara vill diskutera agil projektledning.